Frihetsdressyr

Vet ni var jag gjorde idag? Haha, jag red Pompeji barbacka utan vare sig tyglar, sadel eller träns. Enbart två spön som jag hade i händerna som extra hjälper utöver min vikt och skänklar. Har inte ridit honom så sen jag stod på ett annat ställe som hade ridhus, vilket är många år sedan!
 
Det gick dock sjukt bra och jag kunde rida serpentiner, volt tillbaka, stanna på en volt, följa fyrkanten och rida honom i alla gångarter inklusive en del halter lite ryggning SAMT att jag styrde upp honom i trav mot ett litet hinder och hoppade det! Det ni! Vilken känsla det är att rida en häst så. Det var bara ett problem jag mötte under passet...
 
På ena långsidan bad jag honom att öka galoppen, vilket jag brukar göra när jag värmer upp inför en hoppträning. Det var bara det att efter ett par varv insåg jag... Vart fan sitter stoppknappen!!? Jag försökte få honom att bryta av med både vikt, röster och att styra honom mot staketet, men så fort vi kom ur svängen inför nästa långsida började han öka igen. Efter ett tag började han även bocka i långa serier genom långsidorna, och jag vet inte om jag blev förvånad eller rent nervös över att sitta på en häst man inte kan stanna, men jag satt och fullkoligt gapskrattade! Inte för att han inte lyssnade, såklart, utan för att hans ögon glittrade och var stora som jordglober, öronen spikrakt spetsade och alla glädjebockningar han gjorde på långsidorna. Han var så energifull, och jag känner ju honom såpass väl att jag vet precis hur han tänker! Hade det varit min andra häst hade jag nog blivit lite skraj, men honom skulle jag inte heller rida på det sättet heller.
 
I alla fall lät jag honom springa för han bryter ju ändå av efter ett tag, men efter det åttonde varvet (haha) i full galopp så bestämde jag mig att jag driver på honom istället och varje gång han försöker sakta av la jag om skänklarna. Jag höll inte ens i mig utan satt bara där i galoppen med ett spö i varje hand även om vi låg i kurvorna haha. Han är så otroligt enkel att sitta på och inte ens när han bockade som han gjorde var det svårt att sitta kvar. Men tillslut när jag började bli trött och kände att jag lika gärna kunde sitta där uppe och dricka té när han galopperade runt som han gjorde så saktade han av till trav. Då kunde jag även få honom att koncentrera sig igen och vi gjorde en volt tillbaka i trav, lite serpentiner och galopperade honom även i andra varvet. Då lyssnade han på minsta lilla hjälp jag gav honom. Så jag saktade av rätt snart och travade av ett par varv innan jag saktade av till skritt. Han sänkte huvudet och slickade sig om munnen. Nöjd prins! ♥

RSS 2.0