Månlandningen!

Såg nu att Neil Armstrong har avlidit... Förste människan någonsin som satte sin fot på månen. Och ja, det är precis vad han har gjort! Förstår verkligen inte hur folk i modern tid fortfarande tvivlar på att det verkligen skall ha ägt rum. Vad är det ni har så svårt att tro!? Här kommer en uppsats jag skrev för några år sedan då jag gick i skolan som just handlade om månlandningen. Läs igenom den en eller två gånger och återkom sedan med nya motargument om ni efteråt ens kan komma med nya. 

Tänk på att uppsatsen är skriven av mig och får därför ej kopieras till vidare bruk av såväl privatpersoner eller till officiella sammanhang! 
 

"Inledning.

 

Ja, som rubriken lyder; Har vi verkligen någonsin beträtt en annan himlakropp? Det finns argument som talar både för och emot detta, och överallt får man höra olika uppfattningar om detta skede skulle vara sant eller ej. Nedan följer ett antal frågeställningar och argument som talar emot. Dessa har jag sedan försökt besvara i den ringa mån jag kan som civil person i detta tunga, men avsevärt intressanta ämne.

Artikel: http://www.ufos-aliens.co.uk/cosmicapollo.html
 

 

 

Frågeställningar/Argument.

 

• På en bild från månen har den ena astronauten 45% längre skugga än den andre. Hur kan det
   vara möjligt då solen är den enda strömkälla månen har?

  • Inte på någon bild syns det skarpa stjärnljus som borde finnas.
  • Månlandarens luckor är för små för att fullt påklädda astronauter ska kunna ta sig igenom. 
  • Den amerikanska flaggan vajar på månen trots att det inte finns någon vind.
  • Hur kan kameran hålla i temperaturer under 250 grader? Varför säljs inte sådana kameror i dagens marknad?
  • Hur kommer det sig att sanden på månen inte fryser när det är så kallt?
  • Enligt undersökningar så får man fram samma effekt på gravitationen i rymden om man skulle spela upp filmen i lägre hastighet på jorden.
  • Varför finns det inget damm på månlandarens fötter när de landade?
  • Delar av astronauterna eller månlandaren som borde legat helt i skugga och vara så gott som svarta syns alldeles för bra. Hur är det möjligt?

 

 

Fakta

 

Apollo-programmet var från början nära att sluta i en katastrof då en grupp astronauter omkom pga en brand som bröt ut i kapseln före start. Det tog för lång tid att få upp kapselns lucka för att hinna rädda astronauternas liv.
Trots den dramatiska händelsen beslöt sig NASA att fortsätta med Apollo-programmet. Testflygningar gjordes tills det var dags för projekt nummer 3, det stora målet; att landa på månen. Apollo 11 skulle föra de tre astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins mot månen. Man räknade ut att deras månraket vägde omkring 3000 ton, varav 2000 ton av den totala vikten bestod av enbart bränsle.

Raketen sköts upp i rymden och färden mot månen gick problemfritt. Collins fick det värsta uppdraget, vilket var att stanna kvar kapseln som färdades runt månen. Armstrong och Aldrin befann sig i en särskild månlandare som kopplades loss från Collins kapsel, och gav sig ner till månytan. Denna uppdelning av Apollo 11 gjordes därför att det skulle gå åt mindre bränsle vid färden tillbaka till jorden. Den 21 juli 1969, 16:17:42 lokaltid i Florida, klev Neil Armstrong ur Apollo-landaren och blev den första människan någonsin att sätta sin fot på en annan himlakropp. Resan från jorden hade då tagit 4 dagar.

Hela händelsen sändes ut i världens alla TV-apparater och man kunde höra Neil Armstrongs nu historiska ord när han klev av sista pinnen från månlandarens stege: ”That’s one small step for man, but one giant leap for mankind”. Hans fotspår kommer även att finnas kvar i miljontals år eftersom att det inte blåser på månen.

Armstrong och Aldrin tog med sig en mängd bilder, prover och 22 kilo månsten/grus från månen, innan de återvände till månlandaren. De kraftiga startraketerna på landarens undersida sköt upp dem från månens yta så att de kunde gå samman med kapseln uppe i rymden. Det krävdes en fantastisk planering för att allt över huvudtaget skulle vara möjligt. Själva landningen på jorden skedde genom att låta kapseln falla ned i Stilla Havet. Kapseln hade då en hastighet på 39 000 km/tim när den trängde igenom jordens atmosfär. 

 

 

Diskussion/Motargument.


Var Månlandningen en bluff?

Artikeln jag valde att utgå ifrån publicerar praktiska bevis som pekar på att historien om månlandningen skulle ha varit en enda stor lögn. Enligt en del amerikaner, bl.a. Bill Kaysing som delar åsikter med de som är publicerade i artikeln, så var månlandningen en ren bluff. Han menade att den direktsända landningen spelades in i en studio några månader tidigare. Han påstod att NASA beräknat chanserna att landa på månen till 0.0017%. NASA förstod att de inte skulle hinna med USAs löfte om att ha landsatt minst en man på månen innan 60 talet. De spelade in allt som skulle sändas i TV i Nevadaöknen och den redan inspelade landningen visades i TV över hela världen. För att sedan ”återvända” till jorden, släppte man ner kapseln i havet via ett plan. Dock fanns det flertalet vittnen som följde resan från start till mål och jag tror att de flesta av allihop såg hur Armstrong, Collins och Aldrin kom genom rymden under resan tillbaka till jorden, och inte från ett flygplan. 

De frågeställningar som ständigt uppkommer om huruvida månlandningen skulle kunna vara sann är väl genomtänkta, ändå finns det motargument till majoriteten av dessa. Motargumenten från frågeställningarna ovan lyder följande:

 

1. Det finns bilder där man har kunnat läsa texter och se skuggsidan av föremål från månen, vilket många undrar hur det kan vara möjligt då det inte finns någon atmosfär på månen. Men detta beror helt enkelt på att ljuset som hamnar på månens yta reflekteras som solljus upp till månlandaren och därmed kan man då urskilja föremål även i skuggor. Om man tittar på fullmånen en kväll så ser man hur starkt den reflekterar solljuset, även på 385 000 kilometers avstånd. Detta gör att ljus reflekteras även till områden i skugga. 

2. Det stjärnljus som påstås sig borde ha funnits med på bilderna bryts av solljuset, vilket gör att dessa inte blir synbara för blotta ögat. Om man tittar mot himlen under dagen ser man heller inga stjärnor, även om dessa fortfarande finns.

3. Att komma ut ur en månlandare med en måndräkt som det beskrivs i artikeln som omöjligt, är inga problem om man utför det korrekt. Astronauterna måste nämligen krypa baklänges ut, en efter en. 

 

4. Det uppkommer även i artikeln att den ena astronautens skugga är 45% längre. Orsaken till detta är på att månens yta inte är helt slät och därför faller skuggorna olika. På flertalet bilder kan man även bevittna hur skuggorna verkar peka åt lite olika håll. Detta beror på olika ljuskällor. Förutom solen så reflekterar även jorden ljus. Det framkommer även i artikeln att skuggan mannen bildar på en publicerad bild borde ha ett veck där en vertikal ökning av marken sker. Detta finns inte. Men det är helt naturligt och händer också på jorden - utan studiobelysning. Hur de faller beror på hur marken lutar och på att de tvådimensionella bilderna återger ett tredimensionellt landskap. Att skuggorna faller lite snett kan även bero på att det vidvinkeloptik på kameran förvrängde de parallella linjer som fanns. Samma effekt går att återskapa genom att med full vidvinkel fotografera en randig tapet.


5. Det är också tal om att det inte på något foto syns minsta grop under månlandaren eller något damm på månlandarens fötter trots att ytskiktet på månen består av lös sand. Men eftersom att det inte finns någon atmosfär eller luft på månen, utan endast vakuum, så kan lösa partiklar inte virvla upp i luften på samma sätt som på jorden. De partiklar som kastats upp av månlandaren kommer att falla utåt, åt sidan och direkt ned. Det kan alltså inte lägga sig på månlandarens fötter.

6. Den allra vanligaste frågeställningen som många använder sig som bevis är just att flaggan vajar på månens yta. Att flaggan skulle vaja beror självklart inte på någon vind. Att tyget rör sig som den gör beror på att flaggans stång var av ett lätt material samt att den vibrerade en kort stund efter att pinnen borrats ner i marken. Astronauterna har själva sagt att det var extremt svårt att fästa stången. Tillsammans med månens gravitation samt det tomma luftmotståndet ser detta ut som om den vajar på grund av en vind.

7. Att månsanden inte fryser, även om det är -250 grader beror på, som nämnt ovan, att det inte finns något syre på månen. Därför kan det inte bildas fukt som gör att sanden skulle kunna frysa. Det har även kommit till tal om huruvida kameran astronauterna använde sig av skulle ha klarat dessa kalla omständigheter. Det skulle den förmodligen heller aldrig gjort, om den inte hade varit specialdesignad just för att klara av den bisarra miljö den skulle komma att utsättas för. En sådan kamera skulle dessutom aldrig vara aktuell att tillverka i modern tid. Jorden når aldrig så låga temperaturer som -250, samt att prisklassen på kameran skulle ha varit ofantligt hög.


8. Angående det motorljud som var förväntad att höras ifrån NASAs film som aldrig hörs. Jo, det beror på att motorerna i stort sett helt var avstängda under sista delen av landningen för att den skulle ske så mjukt som möjligt. Samtidigt så anser jag det orimligt att jämföra hur ljudet fortplantar sig i vakuum utifrån samma utgångspunkt som det gör i syre. Astronauterna hade även mikrofoner på samma sätt som piloter använder, designade just för att ta upp så lite bakgrundsljud som möjligt.

 

9. Flertalet forskare säger sig ha gjort försök att filma hoppande astronauter på Jorden och visa filmen i slowmotion för att ge klara bevis på att NASAs film aldrig skulle ha spelats upp i långsammare tempo. Jag ska ge ett exempel; Föreställ dig sparka undan sand på marken med din ena fot. Resultatet som följer är att det grova gruset kommer att flyga längre bort än det damm som också virvlas upp. Detta kan ses självklart att det blir så, men anledningen är inte att gruset är tyngre än dammet, utan på grund av att gruset har en mindre yta i förhållande till sin massa än dammet. Luftmotståndet bromsar alltså ned dammet snabbare än gruset. I NASAs film däremot, ser man att det fina dammet som kastas upp av månbilens hjul flyger exakt lika långt som det grövre gruset innan det når marken. Det är i kemisk regel omöjligt att återskapa samma procedur på Jorden.

 

10. För övrigt så hände detta innan man skickade människor till månen:

 

1957 - Sovjet skickar upp Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden.

1958 - USA skickar upp explorer 1.

1959 - Raketer från Sovjet når månen.

1961 - Ryssen Juri Gagarin åker i omloppsbana runt jorden.

1962 - Mariner 2 från USA flyger förbi Venus.

1965 - Mariner 4 från USA flyger förbi Mars.

1966 - Venera 3 från Sovjet landar på Venus

1969 Apollo 11 skjuts upp och landar på månen. 

 

Med tanke på de framsteg som gjordes innan själva månlandningen så tvivlar jag på att man kan bevisa att den i själva verket skulle vara påhittad. Självklart finns det kritiker som hävdar att månlandningen aldrig ägde rum. Men då undrar jag varför man skulle skjuta upp en raket som kostar tiotals miljarder dollar att tillverka, för att senare inte låta den nå till planerad destination?

Men anta för ett ögonblick att hela historien faktiskt VAR en bluff! Förutom att NASA då skulle ha lyckats med att lura hela världens befolkning, inklusive hela forskarvärlden, så måste de även ha haft Sovjetunionen på sin sida. De satt och lyssnade på radiokommunikation från månen i sina egna mottagare, och skulle de vid all förmodan inte ha varit från rymden så skulle Sovjet med all säkerhet lyckats avslöja detta. Att två ärkefienden mitt under det kalla kriget skulle hjälpa till att besegra sig själv anser jag ej hålla måttet. Argumenten för att månlandningen var en enda stor bluff anser jag i själva verket visa sig vara rena bevis för att månlandningen faktiskt har ägt rum!

 

© Copyright by 

/Nathalie Safko -08 "


RSS 2.0