70%

Åh vad jag är glad över min lille unghäst! Förra helgen anordnade vi en lokal tävling på hemmaklubben och jag var med och startade båda pållarna i LB:1 och LA:1. Charlie gick precis som han brukar och vi lyckades för andra gången rida ihop över 70% i LB:1. Vad jag däremot aldrig hade räknat med är att jag fick över 70% på LILLEN OCKSÅ!! Det känns som allt slit verkligen börjar visa resultat! Blev placerad med båda två i den klassen.
 
Sedan var det debut i LA:1 för mig och Bullen. Det programmet gick lite sämre än första klassen, och i vänstergaloppen på väg i volten tillbaka i den förvända galoppen fick vi ett avbrott, och då stannade jag honom istället och gjorde om den rörelsen. Trots den felridningen som det räknas som, så fick vi 65% och en andraplacering!! 
 
Lillen gick precis lika bra som i första klassen. Kraven är ju dock högre i LA:1 och han blev lite lång och låg, vilket som vanligt är vårat största problem. Måste få honom kvickare och lättare fram. Är i alla fall supernöjd med honom och vi red ihop 63%, och det betyder att jag har kvalat upp båda hästarna från div III nästa år. Vad ska jag göra nu? Haha! Så glad över mina fina hästar!
 
Lillen. 
Charlie SM
 
 

Provridningsminnen

Åh gud... Det är såhär. Sedan jag letade ny häst efter Pejji, så var jag nere i Skåne vid ett flertal tillfällen och provade mängder med olika hästar! Allt från hästar som gått SM till unga hästar med kapacitet. Var bland annat hos Satu Likkonen, Olof Smith och Hästak. Red närmare 20-30 olika hästar totalt vid alla tillfällen jag var nere. Bullen var den allra sista hästen! Det var efter att jag provred en häst som heter Harmoni Hästak som vi hade planerat att åka hemåt igen efter två dagar. Det började bli mörkt och snöa och vädret blev dåligt, och vi hade bara en enda häst kvar att prova innan vi skulle åka hem. Dock var både jag och mamma trötta och vi bestämde oss för att hoppa över den hästen.
Dock blev det så att vi blev kvar en natt till efter att ha pratat med en person mamma känner där nere som vi bodde hos. Hon sa att vi får INTE åka hem innan vi provat den sista hästen! Det var order, så ja vi blev kvar haha. 
 
Dagen efter så åkte vi till Vinslöv där hästen stod. Och när vi gick in i stallet och hästen lyfte huvudet i boxen och tittade mig rakt in i ögonen... Jag blev såld. Där stod min fina Charlie SM som jag i stort sett bestämde mig för att ha redan innan jag satt upp på honom! Jag hoppade bana på 1.30, och han hade ganska nyligen nollat sin andra avd B-runda i 1.20. Jag var kär, och ja det blev ju han.
 
Men, det var två hästar jag verkligen fastnade för under den tiden jag var i Skåne och provred... En av dom var ett halvblod som gått 1.50-klasser. DRÖM att rida men kostade därefter också. En halv mille är väl kanske inte direkt fickpengar... Han såldes till USA vet jag iaf.
 
Sen var det en annan häst. Ett gult sto som jag provred bland några andra hästar i Stall Karupslund. Jag kärade ner mig i det här stoet vid första ögonkastet. Ljusgul var hon med svart man och svans. 4 år, och gick för närvarande 1.10-hoppning. 

Ni ANAR inte hur mycket jag har tänkt på den här hästen!! Hur många gånger jag velat skriva i Borås Hästloppis och andra sidor för att söka upp henne och vad hon gör idag. Jag minns inte riktigt varför jag inte köpte henne, men det var ju troligtvis något som gjorde att vi inte klickade med en gång. Dock så har jag ju tänkt på henne så många gånger och det har hänt att jag verkligen ångrat att det inte blev hon... Jag visste inte ens hennes namn, bara att hon var ca 1.65, 4 år, ljusgul, och att dom skulle ha 250 för henne. 
 
Men så idag så bestämde jag mig för att verkligen göra allt för att få så mycket information som möjligt för att kunna söka upp henne. Mamma letade upp vad stället hette och jag googlade mig fram till stuteriet igen. Där fanns en länk med Salu-hästar, och vid den fanns även en länk med Sålda hästar! Jag blev helt lyrisk och började bläddra igenom den MÄNGD hästar dom sålt!! Det verkade aldrig ta slut, och jag hoppades verkligen att det där gula stoet skulle finnas med. Hon jag inte ens visste namnet på! 
 
Så efter en stunds bläddrande... DÄR FANNS HON!! Alias Kamomill hette hon. Enda ljusgula hästen som fanns på sidan bland sålda hästar, och ja jag känner allt igen dom där ögonen. Fick faktiskt en tår i ögat när jag såg henne igen, och även när jag såg vad hon har för meriter idag. Är hon inte FIN!?
 
 
Här var hon i Borås 2013!
 
 

Brämhultdressyren

Ni anmäler er väl till vår lokala dressyrtävling den 20 september!? Det hoppas jag! ;)

ANMÄL DIG HÄR!

RSS 2.0