Genom året...

Gud vad mycket som hänt i hästfronten det här året... Det är så mycket jag vill berätta men som jag ändå just nu inte orkar/vill/kan. Har mycket planer framför mig, men även mycket planer som troligtvis aldrig kommer gå i uppfyllelse..
 
Jag har kommit långt med min Bulle! Placerat mig i LA och även startat MSV med godkända resultat. Jag satsar på ännu bättre och även placeringar i MSV med Bulle i MSV nästa år! Vi har så mycket mer att ta ut i kapacitet han och jag. Sen ska jag även ut på hopptävlingar såklart, är ju hoppryttare innerst inne! Jag ska även börja tävla ett par andra hästar i vår som jag ska träna upp lite. Vill inte säga mer än så just nu men det är otroligt kul att jag har får det förtroendet! Bullen ska få följa med på samma tävlingar så jag kommer att ha två hästar med mig. Nu i vinter har han dock fått vila och jag håller just nu på att sätta igång honom igen, och satsar på högre procent än någonsin!✊🏼

Seger i LB:1 med nästan 72%!
 
I stallet just nu är det sju personer som tränar för mig. Det är både hoppning och dressyr och allt från unghästar, tantaträningarna jag haft sedan innan, och ryttare som vill satsa. Älskar alla personer som är i stallet just nu! Helt fantastiskt vad bra detta blev!
Här kan ni se vilka hästar det är som står hos oss idag och vilka underbara personer det är som står som ägare och gör stallet till den fantastiska miljö det är idag!!❤️


Sen Lillis, ja ÄLSKADE Lillis! För var dag som går så får jag mer och mer känslor för denna hästen. Min första unghäst, och mitt första inridningsprojekt. Från att ha gått i mitten med mig på ena sidan och mamma på andra sidan med varsitt grimskaft, så har jag tränat honom succesivt, hängt över honom, hans första travsteg i paddocken, hans första galopp ute i skogen, hans första språng över ett hinder. (Då vi rev både bommar och hinderstöd hahaha!) Hans första Pay&Ride i LD då vi fick 75,2% haha. 
Då var han fyra år och fick gå i lite lägre form. Nu är han sju och jag har det här året kämpat med att få upp hans huvud lite och att han ska kunna gå i en lite högre och lättare och luftig form än lång och låg som jag oftast ridit honom i. Det här sista halvåret har dock inte alls gått bra och jag har ofta funderat på vad jag gör för fel? Varför kommer jag ingenstans? Varför har jag inte startat MSVC med honom som var mitt mål det här året? Är det sadeln det beror på?
Jag kommer återkomma mer om det här senare...
 

Pompeji då. Älskade underbara Pompom, haha! Mitt hjärta, mannen i mitt liv, mitt syre, min största kärlek, mitt ALLT!! Fy TUSAN vad den här hästen betyder allt för mig!! Jag går inte genom en enda dag utan att tänka på honom, utan att jag vill krama honom och pussa på den där varma, bruna och gosiga mulen! Ni som känt mig ett tag vet vad den där hästen betyder för mig. Han är verkligen mitt ALLT och jag lever inte en dag utan honom! Gud vad jag älskar honom. ÄLSKAR verkligen honom! Självklart älskar jag mina andra hästar också, men i slutändan är dom ju ändå "bara" hästar... Men Pejji, den tanken finns inte ens! Den finns inte och har aldrig någonsin funnits!! Jag kan inte föreställa mig en dag utan honom, det går inte, och jag vet inte hur jag skulle kunna klara mig utan honom... Vi har gått igenom så otroligt mycket ihop han och jag. Han räddade mitt liv, och jag räddade hans. Det är en historia för sig och inte något jag kommer ta nu, men det är bara han och jag det ska vara helt enkelt... Han och jag! ❤️
 JAG ÄLSKAR DIG!

Kommentarer

Kommentera här.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Publiceras ej offentligt)

URL/Din bloggadress:

Skriv vad du har på hjärtat:

Trackback
RSS 2.0