Saknar...

Vad jag saknar hoppningen... Saknar träningarna, att känna hur man svävar över hindrena, adrenalinet på tävlingarna, höjderna... Från att ha tävlat 1.30 och tränat 1.40-banor för Anna Emanuelsson så har jag kommit tillbaka på ruta ett... Ja visst är det inte så konstigt med tanke på vad allt berott på, men såklart att det sätter sig på självförtroendet. 
 
Men jag kommer köpa mig en dunderhäst i framtiden! Jag provred ju som sagt ett par strycken redan nu en tid efter att mitt älskade hjärta somnade in, men nej det kändes inte bra... Jag vill som jag sa innan hitta tillbaka glädjen med hästarna. Även ifall jag inte kommer kunna ha några superresultat idag, så är ändå Charlie SM och Julian en av mina bästa vänner och en del av familjen. Skulle aldrig ha hjärta att sälja dom idag bara för att JAG ska kunna hoppa högt och tävla igen. Aldrig! 

Efter provridningarna så insåg jag att jag fortfarande KAN hoppa! Så  även ifall situationen idag som sagt hindrar det jag egentligen vill göra och satsa på, så är det verkligen värt. För jag har bestämt mig. Jag väljer det JAG mår bäst av, och idag är det kärleken och glädjen jag känner med mina bästa vänner jag har idag.
 

Kommentarer

Kommentera här.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Publiceras ej offentligt)

URL/Din bloggadress:

Skriv vad du har på hjärtat:

Trackback
RSS 2.0